19:38:33
Funderingar
Nu går hjärnan på högvarv..och jag är svintrött. Dagen har varit givande men intensiv. Somnade på tok för sent igår (01.00) och det pallar inte jag när jag ska upp 6.30..no..no..no
Mattias for på sin obligatoriska provtagning på Remonten i morse, när han kom tillbaka skulle jag ta bilen till skolan. Han svänger in på gården, vrider av bilen och sedan vrider igång den igen när han såg att jag kom ut och då är bilen helfläng.. skakade som värsta feberfrossan (bilen alltså) motorlampan tändes, en varningstriangel tändes, en annan lampa tändes och bilen lät helskum...hmmm..VAD gör vi nu..suck...
Snabbt övervägande så hoppa vi in i bilen, for bort på verkstaden (där Robin jobbar/praktiserar nu mera) kollade om dom hade tid att kolla bilen nåt under dagen, gav Robin lite cach (han skulle egentligen åka hem och luncha hemma) eftersom jag var tvungen att norpa Jettan för tiden rann iväg och det började närma sig deadline för att åka på skolan...skynda...
Tankade och sen iväg...puh..jag hann (snabb som man är)
Fick reda på vad felet va nu i eftermiddag...två (tror jag, minnet !!!) tändspolar som hade pajat..jaja tur att inte hela motorn eller nåt hade havererat...Men tusenlappar blåser iväg IGEN....
Många tusen, allt för många tusen...Så nu åker man back ännu mer igen...suck..
Livet är en STOR prövning ofta...Men man lever på hoppet, man tror på en ljusare framtid...nångång i allafall :/
När sånt här händer får jag ångest att jag köpt en tunika för 199kr förra veckan..(kan tillägga att det va första klädesplagget sen tidigt i höstas)
Att det är så lätt att få ångest...suck...
Jaja...ryck upp mig nu..det blir inget bättre av att sucka och fundera, det ramlar ändå inga pengar från himlen..bara bita ihop och kämpa..
Inget muntert inlägg...I know... Men jag återkommer när jag har klättrat uppåt igen..snart..snart så ;)
Mattias for på sin obligatoriska provtagning på Remonten i morse, när han kom tillbaka skulle jag ta bilen till skolan. Han svänger in på gården, vrider av bilen och sedan vrider igång den igen när han såg att jag kom ut och då är bilen helfläng.. skakade som värsta feberfrossan (bilen alltså) motorlampan tändes, en varningstriangel tändes, en annan lampa tändes och bilen lät helskum...hmmm..VAD gör vi nu..suck...
Snabbt övervägande så hoppa vi in i bilen, for bort på verkstaden (där Robin jobbar/praktiserar nu mera) kollade om dom hade tid att kolla bilen nåt under dagen, gav Robin lite cach (han skulle egentligen åka hem och luncha hemma) eftersom jag var tvungen att norpa Jettan för tiden rann iväg och det började närma sig deadline för att åka på skolan...skynda...
Tankade och sen iväg...puh..jag hann (snabb som man är)
Fick reda på vad felet va nu i eftermiddag...två (tror jag, minnet !!!) tändspolar som hade pajat..jaja tur att inte hela motorn eller nåt hade havererat...Men tusenlappar blåser iväg IGEN....
Många tusen, allt för många tusen...Så nu åker man back ännu mer igen...suck..
Livet är en STOR prövning ofta...Men man lever på hoppet, man tror på en ljusare framtid...nångång i allafall :/
När sånt här händer får jag ångest att jag köpt en tunika för 199kr förra veckan..(kan tillägga att det va första klädesplagget sen tidigt i höstas)
Att det är så lätt att få ångest...suck...
Jaja...ryck upp mig nu..det blir inget bättre av att sucka och fundera, det ramlar ändå inga pengar från himlen..bara bita ihop och kämpa..
Inget muntert inlägg...I know... Men jag återkommer när jag har klättrat uppåt igen..snart..snart så ;)